Skötsel och underhåll

Södertäljes vägar, gator, gång och cykelbanor och andra allmänna platser ska snöröjas, halkbekämpas, papperskorgar tömmas och gator sopas rena. Tillsammans med dig sköter vi drift- och underhåll av den offentliga miljön på olika sätt.

Vinter och snöröjning

Kommunens mål med vinterväghållningen är att hålla vägar och gång- och cykelbanor framkomliga och i möjligaste mån halkfria. På många platser i kommunen ligger detta ansvar på Trafikverket eller privata väghållare, men också på fastighets- och villaägare.
Under vintermånaderna följer vi väderprognoserna noggrant och har beredskap dygnet runt.

När snöröjer kommunen?

Hur ofta och när vi ska snöröja är i första hand en säkerhetsfråga, men det är också en budgetfråga. När det fortfarande snöar plogar vi bara bussgator, större trafikleder och prioriterade gång- och cykelvägar. Övriga områden plogar och sandar vi först när det har snöat färdigt, om det är möjligt att vänta.

Nattetid passar vi på att snöröja på skolområden när barnen inte är på plats. Då kör vi också större parkeringar, t ex pendelparkeringarna, då det är mycket färre bilar på parkeringarna.

En tumregel är att vi snöröjer när det är 4 cm snö på gång- och cykelvägar och huvudgator, eller 6 cm snö på lokalgator. Men det beror också på vilken typ av snö det är, om det ska snöa mer och hur stor risken är för att det ska frysa på.

Vi bevakar alltså vädret och väderleksrapporterna noga under hela dygnet, alla dagar i veckan.

Var halkbekämpar kommunen?

När vi halkbekämpar gör vi det genom att sanda eller salta för att det ska vara mindre halt. Vi prioriterar alla större vägar och gator med busstrafik, samt gång- och cykelvägar, torg och trappor. Vid behov sandar vi även andra vägavsnitt och platser.

Ibland är vi ute och sandar även när det är barmark - det gör vi första gången när vi förväntar oss halka och då sandar vi på gång- och cykelvägar för att förebygga halka.
Hur lång tid tar det att snöröja hela kommunen?

När det har snöat mycket plogar vi ungefär 30 mil gator och vägar. Till det kommer ytor som torg och parkeringar. Det kan ta 10–12 timmar bara att snöröja vägarna och gång- och cykelbanorna. Eftera att det slutat snöa kan det ta upp till ett dygn innan alla ytor är snöröjda och sandande.

Kommunen och de kommunala bolagen samt våra entreprenörer har tillsammans omkring 70 maskiner som kan ploga, sanda eller salta på alla kommunens vägar, gång- och cykelbanor och andra ytor där trafikanter rör sig.

Det finns ingen exakt tid för när snöröjningen sker på en viss gata utan det beror på hur mycket det har snöat och om det fortfarande snöar. Under normala förhållanden börjar vi snöröja efter att det slutat snöa. Vi vill få med oss all snö på en plogning.

Servicegator

Parkeringsförbud på servicegator för snöröjning och annan underhåll

I en del områden finns det många parkerade bilar längs gatorna. Här är det svårt att komma fram för att ploga, sopa, rensa en brunn, med mera. För att kunna sköta underhåll på gatorna mer effektivt har vi parkeringsförbud på utvalda gator.

Parkeringsförbudet är fördelat mellan måndag till fredag på olika gator och gäller under perioden 15 oktober till den 15 maj mellan kl 09.00 och 17.00. 

Läs på vägmärkena på plats för att se vilken dag som parkeringsförbudet gäller.

Du som fastighetsägare

Du som äger en villa eller en annan fastighet ansvarar för att det går att komma fram på gångbanor och trottoarer utanför ditt hus och din tomt utan att halka.

Läs mer om fastighetsägarens ansvar

Vilken beredskap har kommunen för att snöröja?

Mellan 15 oktober och 15 april har vi vinterberdeskap och då har vi driftledare som leder alla arbetsinsatser, dygnet runt.

Driftledarna följer bland annat väderutvecklingen, gör kontroller av väglaget samt kallar ut de resurser som behövs. Vid behov kan vi koppla in ytterligare driftledare, och driftledarna är organiserade så att de enkelt kan samarbeta med kommunens övriga krisorganisation när det behövs.

Kommunen har upphandlat entreprenörer för att hantera stora delar av snöröjningen och det är även de som ser till att det finns fordon för röjningen. Antalet fordon som entreprenören har tillgång till ska vara tillräckligt under normala förhållanden.

Kommunen har också en grupp som är beredskapslagda på helger för manuell snöskottning och sandning av prioriterade trappor och gångytor i bland annat i centrala Södertälje och runt sjukhuset.

Lämna synpunkter och felanmälan

Trots att vi gör stora insatser för att snöröjningen ska fungera bra kan det alltid behövas fler åtgärder någonstans. Då är dina synpunkter värdefulla för att vi ska kunna prioritera bra.

Tänk på att ha lite is i magen om din lokalgata eller någon gångbana inte har hunnit bli snöröjd - det tar minst 10 timmar att hinna med att snöröja hela Södertälje - förutsatt att det slutat snöa emellan.

Lämna gärna dina synpunkter om snöröjningen på kommunens sida om Felanmälan.

Sandsopning

I slutet av mars, om våren har kommit, börjar vi sandsopningen av våra gator samt gång- och cykelvägar. Exakt när vi kör igång beror naturligtvis på väderleken. 

Turordning för områden tätorten

Sandsopningen sker med två stora lag som kör ”allt” i varje område innan man tar sig an nästa område. Det kommer att vara ett lag som sopar områdena på var sin sida av kanalen. Förutsatt att det inte regnar för mycket eller snöar så tar det 3-5 dagar per område och ungefär 6-8 veckor för hela tätorten att bli klar. 

Västra sidan: 

  • Pershagen
  • Södra
  • Saltskog
  • Hovsjö
  • Västergård
  • Mariekälla
  • Bårsta, Blombacka
  • Geneta
  • Norra Ronna
  • Södra Ronna
  • Karlhov
  • Lina (Enhörna)

Östra sidan:

  • Grusåsen, södra Brunnsäng, södra bergvik
  • Nydala, Ragnhilsborg, västra Ritorp, norra bergvik
  • Östra Ritorp, norra Brunnsäng
  • Glasberga
  • Fornhöjden
  • Östertälje
  • Rosenlund, Viksängen
  • Oxelgrenshagen, Moraberg

Skolorna planeras att sandsopas under påsklovet, vecka 14.

Kommundelarna:

Sandsopningen börjar i Järna kommundel med fokus på gång- och cykelvägar i första hand. Därefter är det Enhörna, Mölnbo och Hölö-Mörkö.

Skolorna planeras att sopas under påsklovet, vecka 14.

Vatten binder dammet

För att gatusopningen ska damma så lite som möjligt vid sandupptagningen kör en vattenbil före arbetslagen och vattnar. Varje arbetslag använder en så kallad pensel, en sopvals och en lastbilsdragen upptagare. En mindre traktordragen upptagare används där inte den stora upptagaren kommer fram. Denna sopar även alla parkvägarna.

Totalt är det mellan 4 000–5 000 ton grus som ska sopas upp men det händer att grus och sand kan bli kvar på vissa ställen. Det beror på att parkerade bilar och andra hinder gör det svårt att komma åt all mark. Därför är det mycket viktigt att respektera de parkeringsförbud som tillfälligt gäller under sandupptagningen.

Du som fastighetsägare sopar framför din fastighet

Enligt renhållningslagen är fastighetsägare inom detaljplanerat område skyldiga att själva sopa bort sanden från trottoaren/gångbanan framför sin fastighet.

  • Fastighetsägaren får sopa ut sanden på gatan, men det måste ske innan kommunen sopat gatan.
  • Sand från gårdar eller parkeringsplatser får inte sopas ut på gatan. Den ska fastighetsägaren själv transportera bort.
  • Fastighetsägare som inte följer reglerna riskerar att debiteras för de extra kostnader som kommunen får för att frakta bort sandhögarna.
Underhåll av grusvägar

Kommunen ansvarar för underhåll av våra egna grusvägar.  Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar/samfällighetsföreningar eller av enskild fastighetsägare

Dammbindning

Det är viktigt att binda dammet som uppstår när fordon kör på torr grusväg. Det gör vi dels för att undvika sanitära olägenheter som neddamning av omgivningen eller gång- och cykeltrafikanter och dels för att få vägbanan att hålla längre. Det är slitlagrets allra finaste korn som rörs upp – dessa är viktiga för att binda de större partiklarna i väglaget. Så om dammet tillåts flyga iväg blir vägbanan svårbunden och känslig för korrugering.

Vi använder oss av salt för att binda dammet. Vi sprider saltet på våren när tjälen har släppt från marken så att den naturliga fuktigheten som finns i väglaget kan behållas. Ibland behöver vi vattna vägbanan innan saltning.

Grusning

När tjockleken på slitlagret på en grusväg har blivit otillräcklig behöver vägen grusas om. Det gör vi när väglaget är fuktigt så att det nya materialet lättare blandas in i det befintliga slitlagret. Oftast gör vi detta direkt när tjälen har gått ur marken på våren.

Hyvling/sladdning

Vi hyvlar eller sladdar grusvägarna för att få vägbanan att hålla längre. Arbetet är bäst att göra när vägen är fuktig – efter regn eller på våren efter tjällossning.

  • Vid hyvling skrapas det översta väglaget upp med en väghyvel. Det uppskrapade materialet blandas sedan runt för att sedan fördelas jämt över vägbanan igen. Vägmaterialet binds ihop och får en starkare sammansättning.
  • Vid sladdning åstadkommer vi en ytlig avjämning när grusvägen har fått lite mindre skador på ytan som spårbildning eller korrugering så att gruset har kastats från vägbanan eller helt enkelt dammat bort.

När vi utför hyvling eller sladdning ser vi också till att vägbanan får rätt lutning i sidled så att vatten kan rinna av vägbanan ner i diket. Vattnet kan annars tränga ner i vägbanan och orsaka skada på ytlagret och ge dålig bärighet.