Istanbulkonventionen

Den 11 maj i år beslöt Rådet att underteckna konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. Alla medlemsstater i EU har ratificerat konventionen men med EU:s anslutning blir det ett större komplement till den nationella nivån samt att EU nu spelar en mer aktiv roll i internationella forumet, så som Europarådets expertgrupp för åtgärder mot våld mot kvinnor och våld i hemmet (Grevio).

Konventionen innebär krav på att åtgärder sätts in för att förstärka och förbättra skyddet för våldsoffer samt skyldigheten att gärningsmännen åtalas. Därför är åtgärderna bestående av:

Kriminalisering av våldet mot kvinnor: Här inräknas både psykiskt och fysiskt våld. Även kriminalisering av sexuellt våld, våldtäkt, stalking, könsstympning, tvångsäktenskap, tvångsaborter och tvångssterilisering.

Ge polisen rätt: Här menas att polisen ska ha befogenhet att avlägsna den/de som utövar våld i hemmet.

Tillgång till skyddat boende: Här åläggs medlemsstaterna att se till att skyddade boenden finns tillgängliga på tillräckligt många områden i landet samt i tillräckligt antal.

Stöd via telefon: Medlemsstaterna har en skyldighet att upprätthålla landstäckande hjälptelefoner som är bemannade dygner runt, alla dagar i veckan, samt att de är kostnadsfria. Där ska offer omedelbart kunna erbjudas expoertrådgivning och erhålla hjälp om vart skyddat boende kan erbjudas.

Tillgång till hjälpcenter: Lättillgängliga center för hjälp vid våldtäkt och sexuella övergepp måste finnas. Omedelbar medicinsk rådgivning, omsorg och kriminaltekniska tjänster ska omdelbart kunna tillhandahållas.

Begriplig information: Offer ska få tillgång till klar och tydlig information om sina rättigheter på ett språk de förstår.

Fördelarna med ett anslutande till Istanbulkonventionen är bland annat att det nu finns mandat för bättre uppgiftsinsamling på EU-nivå. Det skulle förbättra möjligheterna för EU att se omfattningen och karaktären av det våld som utövas mot kvinnor. Vid anslutningen krävs att medlemsstaterna samlar in och översänder korrekta och jämförbara uppgifter som sedan kan sammanställas för att långsiktigt ge en bättre förståelse i komplexiteten av våldet och ge större chans till att sätta in rätt åtgärder i tid.

Det finns även en fördel i ansvarsskyldigheten för EU på internationell nivå. Det lägger en skyldighet på EU att rapportera till konventionens kontrollorgan om korrekt och effektiv tillämpning av konventionen. Det stärker även EU:s roll i bekämpandet av könsrelaterat våld internationellt.